Idag går vi in i vecka 34, tänk att jag redan gått hela 33 fulla veckor. Fort går det!!

 

Har igår em och imorse haft sån hemsk mensvärk/molvärk i hela bäckenet som strålat ner i ljumskarna och bak i ryggen. Knaprat panodil och legat med värmekudden ett bra tag och tack och lov hjälpte det mycket, men förmodligen har bebba lagt sig tillrätta och trängt sig neråt i bäckenet. Det har riktigt stuckit som tusen nålar av och till och idag när jag var på kontroll hos barnmorskan så fick jag det bekräftat att lillbebba ligger långt ner nu. Förmodligen är det det som orsakat min smärta, lilles tryck neråt. Nu känns det nästan helt bra, har inte tagit panodil sen imorse, så bebba har nog lagt sig där h*n ska nu. :) Bm trodde inte att h*n kommer att vända sig mer efter detta, så jag hoppas det också nu när det inte är alltför många veckor kvar att hinna vända sig på.

 

Hjärtljuden låg på 130 denna gången och allt såg fint ut. Bebba levde om som bara den när bm lyssnade på hjärtat, sparkade massor, så hon tyckte det var en frisk och välmående bebis. SF-måttet var 30 denna gången, 27 för tre veckor sen, så den växer som den ska. Ligger strax under kurvan, så det blir nog en bebis i Emils storlek.

 

Mitt blodtryck ligger i lägsta laget - 100/58, inte undra på att man blir snurrig lätt vid uppresning. ;)

 

Har nu hittils gått upp 13 kg, så det blir nog inte så allra värst mycket i slutändan. Gick inte upp så vansinnigt mycket på slutet av förra graviditeten, så tror inte jag gör det denna gången heller om jag nu inte börjar samla på mig vätska helt plötsligt. Men vi får se. Det är inte hela världen om jag nu gör det, kilorna rasar fort sen när jag ammar, så det är bara bra med lite extra hull. :)

 

I övrigt mår jag bara fint. Sover riktigt bra, drömmer massor varenda natt, allt mellan himmel och jord, men ingen pojkdröm än så länge då mina drömmar tydligen vill hålla sig till en flickbebis. Så sjukt spännande är det!